Internwebben


Strategi 2018 slår fast övergripande mål och strategier för KI.

KI ska kunna konkurrera med internationella elituniversitet.

Hälso- och sjukvård har stor betydelse för klinisk forskning och utbildning.

Bara genom allas medverkan når vi de (gemensamma, högt ställda och konkreta) mål som anges i strategin.

Strategi 2018

Uppdaterad: 2016-12-01 in: Styrdokument, Styrning
Karolinska Institutets strategi för perioden 2014–2018 beskriver de övergripande målen för KI och de strategier som ska utmynna i konkreta handlingsplaner i alla delar av universitetets verksamhet för att målen ska kunna uppnås.

"Strategi 2018  – en färdplan för Karolinska Institutet åren 2014–2018" finns att läsa i två versioner – i sin helhet och i form av en sammanfattning som ger en tydlig överblick över strategins centrala innehåll.

Här nedan följer en kort summering av KI:s vision, uppdrag och de strategiska satsningar som definierats i strategin.

Vision

Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra människors hälsa.

Uppdrag

Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället.

Strategiska satsningar

De strategiska satsningarna i Strategi 2018 har delats in i fyra områden:
Medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering.

Medarbetare – vi söker de bästa

Strategin uttalar en mer selektiv rekrytering i internationell konkurrens. Det gäller såväl på senior som på junior forskar-nivå, såväl studenter som doktorander. Antalet professorer ska bli färre för att kunna ge mer resurser till ett mindre antal. Det akademiska ledarskapet behöver stärkas, med särskild betoning på prefekter, och på forskargruppsledare som vetenskapliga ledare med ansvar för arbetsmiljö och mentorskap. Det ska finnas incitament på alla nivåer i orga¬nisationen som driver mot högre kvalitet inom utbildning och till genombrott inom forskningen, i form av bland annat ökade resurser.

Infrastruktur – för ett modernt KI

De nya avancerade forskningslaboratorierna behöver planeras, behov av vetenskaplig utrustning identifieras och en plan för finansieringen genomföras. En riktad fundraisingkampanj kan bli aktuell. Lärandemiljöerna behöver moderniseras och IT-stödet bli bättre för både lärare och studenter. Informatiken, det vill säga tekniker för att koppla samman exempelvis biobanksdata, patientjournaler och befolkningsdata som i dag finns i flera olika system inom forskning och vård behöver utvecklas. Stockholms läns landsting äger frågan, men Karolinska Institutet måste bidra till utvecklingen.

Samverkan – för gemensamma strategier

Stockholms läns landsting är den viktigaste partner som Karolinska Institutet har. Målet för samarbetet är en gemensam strategi för forskning och utbildning. En framgångsrik universitetssjukvård bygger på goda förutsättningar för klinisk forskning och utbildning. Forskningen behöver tillgång till patienter och utbildningen behöver tillgång till kvalificerad handledning och verksamhetsförlagd utbildning. Karolinska Institutet vill att samverkan med Stockholms läns landsting koncentreras till universitetssjukvårdens organisation i väsentligt tydligare form än i dag, och att Karolinska Institutets reella inflytande ökar. Karolinska Institutet behöver även en övergripande strategi för internationella samarbeten. En vicerektor för internationella frågor får övergripande ansvar för internationaliseringen. Det betonas att Karolinska Institutets starkaste forskare bör tillbringa tid vid elituniversitet utomlands. Innovationsfrågorna tar plats i den akademiska ledningen med en vicerektor för innovationsfrågor och samverkan med näringslivet. Innovationssystemet stöps om och integreras i kärnverksamheten för att främja att upptäckter kommer till nytta i samhället.

Finansiering – för våra satsningar

I slutet av den period som strategin omfattar kommer nya mycket stora infrastruktursatsningar att slutföras i form av Biomedicum i Solna och forskningsmiljön på Nya Karolinska Solna. Vidare måste nya infrastruktursatsningar genomföras på campus Flemingsberg under samma period. Karolinska Institutets nya forskningslaboratorier och Komparativ medicin kommer att vara mycket kostsamma. De måste finansieras, via befintliga medel, ett höjt lånetak från staten och genom donationer. Det tillkommer också kostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning. Statsanslaget ska fördelas så att forskning och utbildning når sina mål. En plan för hur institutionerna ska utnyttja det myndighetskapital som byggts upp måste upprättas. ALF-medlen ska användas så att de bäst främjar Karolinska Institutets kliniska forskning och utbildning.